När personligheten, konstnären och Husarö-profilen Per-Ola ”Perre” Brickman gick bort förra året lämnade han ett tomrum efter sig på ön. I helgen mindes öborna honom genom en minnesutställning med hans konst.

Per-Ola Brickman växte upp på Tavastgatan på Södermalm. Musiken blev snabbt ett stort intresse för honom. Som barn träffade han Leif ”Leffe” Sundberg, en grabb som bodde några kvarter bort.

– Vi var tolv år när vi bildade vårt första band, vi kallade oss Hustlers, säger Leffe Sundberg och skrattar.

För Leffe och Perre blev det början på en livslång kamratskap. De hängde ihop genom ett antal olika band. Men genombrottet kom 1965 med bandet Merrymen. I gruppen spelade några idag välkända musiker som Bo Hansson och Bill Öhrström. Bandet spelade en lite ruffig rockblues, som gav dem epitetet Sveriges Rolling Stones. De fick stora framgångar och vann en rad tävlingar. När sedan Rolling Stones skulle göra sin första turné i Sverige, var Merrymen det givna förbandet.

– Jag minns att vi stod på ett lastbilsflak i Bromma och spelade för att välkomna dem, säger Leif Sundberg.

Rolling Stones var stora redan då och för medlemmarna i Merrymen var det ett minnesvärt möte.

– Vi spelade på Kungliga tennishallen. Mick Jagger var inne i vår loge och pratade ganska länge, han var intresserad av vår musik, säger Leif Sundberg.

Trots framgångarna kom gruppen bara att hålla ihop i ett år. Perre jobbade därefter bland annat på televerket och utbildade sig till fritidspedagog. Han fick två barn.

Husarö var den plats ha åkte till varje sommar. Hans föräldrar hade länge hyrt en stuga på ön, men kontraktet sades upp när stugan såldes. Istället lät en kompis på ön bygga en friggebod åt Perre på sin tomt.

– Han fiskade, plockade svamp och småodlade lite. Han var en centralfigur i det lilla kulturliv som fanns på ön. Vi hade ett hobbyband på 90-talet, ”Husarö-stones”. Man kunde alltid sitta och snacka skit på hans veranda, minns Göran Rosén som var en av vännerna på Husarö.

Per-Ola Brickman var mycket kreativ och målade ofta tavlor som han sålde eller gav bort. När han gick ur tiden kom förslaget upp om att samla in verk till en utställning på Husarö. Till utställningen har man fått in upp mot femtio verk, med blandade tekniker, från olja till enkla kollage.

– Vi umgicks nästan varje vecka i femtio år tid. Hans död lämnar ett stort hål i mitt liv, säger Leffe Sundberg

Inlägget Konstutställning på Husarö till minne av rocklegend dök först upp på Tidningen Skärgården.

När affären på Husarö brann ner för åtta år sedan, tappade ön sin naturliga mötespunkt. Så när Henkan och Kattis bestämde sig för att flytta ut och starta upp en ny lanthandel var lyckan stor för Husaröborna. Nu laddar paret för en ny sommarsäsong.

 Husarö lanthandel ligger precis vid vattnet, bara några hundra meter från bryggan där Waxholmsbåtarna lägger till. Henrik Österman och Katarina Duhs, som alltid kallas för Henkan och Kattis, öppnade lanthandeln för knappt ett år sedan. Då hade de totalrenoverat lokalen sedan jul. Det fanns minst sagt mycket att göra.

– Min farmor drev en lanthandel precis här på 1950-talet. Men när vi tog över huset hade det varit ett förråd i 30 år, berättar Henkan.

Den nya butiksinredningen har en gammaldags känsla med väggfasta trähyllor i mjuka gröna nyanser, grönsaker i korgar och en enda stor kassabänk i trä.

– Jag vill inte att det ska kännas som på Ica Maxi, utan som i en gammal lanthandel. Man får stå och köa för att köpa sin mat, men det är väldigt mysigt här. Det är jätteviktigt, tycker jag, säger Kattis.

I dag är det torsdag och dags för varuleverans. Klockan tolv kommer fraktbåten och då står Henkan och Kattis redo nere vid bryggan för att ta emot varorna. Det bor ett 20-tal fastboende på Husarö, men under sommaren ökar öns invånare till ungefär 800 stycken. Den förändringen märks tydligt i butiken.

– Så här års får vi tre burar och ett frysskåp i veckan. Men under sommaren ökar leveransen till tolv burar med varor, tre gånger i veckan, säger Kattis medan hon börjar packa över lådorna till fyrhjulingens släp.

På väg upp mot lanthandeln igen, pekar Kattis mot en platt markbit nära bryggan:

– Där låg den förra affären som brann ner 2006. När det hände blev ön av med sin mötespunkt. Så alla blev himla glada när vi öppnade, säger Kattis.

– Ja, ön dör lite när det inte finns någon naturlig mötesplats, lägger Henkan till.

I affären finns allt mellan godis, ris och mjölk till kol, kattmat och kryddor.

– Vi har lite av allt, konstaterar Kattis.

Att beställa rätt kvantitet av sortimentet har varit det svåraste. De vill inte slänga mat, men det måste också finnas det kunderna vill ha. Nu har en del av problemet lösts genom att de flesta fastboende beställer vad de vill ha i förväg. På storhelger som påsk och valborg när många kommer ut till ön får även de beställa i förväg.

– Men då körde vi ut alla varor, så att de stod på folks verandor när de kom hem, berättar Kattis.

– När min farmor hade butiken brukade hon säga åt oss barnbarn att vara tysta ett tag när hon räknade hur många som klev av båten och hur många som klev på. Då visste hon exakt hur många som var kvar på ön. Först nu fattar jag vad hon höll på med, skrattar Henkan, som har kommit tillbaka med ytterligare ett lass varor.

Ute på gården börjar plötsligt parets hund Scott att skälla.

– Kommer det någon? undrar Kattis.

Jodå, snart kommer dagens första kund in i butiken. Hon heter Annica Sjöberg Andersson och tillbringar mycket tid på Husarö. Lanthandeln är jätteviktig för ön, tycker hon:

– Jag går ner hit när det är öppet, det är viktigt att handla här så att butiken får finnas kvar. Jag är dessutom nybliven änka och det har varit rätt kämpigt, så det är skönt att komma ner hit och sitta och prata en stund.

Hon står ett tag framför en av hyllorna och ropar sedan bakåt:

– Henkan, jag hittar inte riset!

– Jo, men titta lite längre ner åt vänster, svarar han.

– Ja, titta där!

Henkan, som står bakom kassan, väger frukt, grönsaker och kött och slår in allt manuellt i kassan, när Annica har handlat klart. Sedan packar han ner varorna i kassen och vinkar hejdå. Men Annica har knappt hunnit ut genom dörren när hon kommer på en sak hon glömde köpa.

– Henkan, skriver du upp den här åt mig, så betalar jag den i morgon?

Både Henkan och Kattis har kopplingar till Husarö tidigare. Som barn tillbringade Henkan all ledig tid hans föräldrar hade ute på ön och Kattis växte upp på en av grannöarna, Hallonstenarna. De kände till varandra sedan den tiden, men blev ett par först för tolv år sedan efter att ha träffats på en fest hos en gemensam bekant.

– Vi har velat flytta ut hit länge, men det har inte varit läge förrän nu. Nu är det inget alternativ att flytta tillbaka in till stan, säger Henkan bestämt.

Egentligen är Henkan elektriker och Kattis trädgårdsmästare och före detta kock.

– Det var jättesvårt att helt plötsligt driva en lanthandel. Var börjar man liksom? Men vi har i alla fall gått i affärer själva, så vi började i vårt eget skafferi helt enkelt. Sedan har vi anpassat eftersom. Vi är jättetacksamma för all feedback folk har gett oss, säger Kattis.

Inne i butiken doftar det nybakt. På ena änden av disken står toscabullar som nyss har gräddats i butikens lilla ugn. Till sommaren hoppas de kunna servera en skagenmacka med en öl, men de väntar fortfarande på ett beslut om serveringstillstånd från kommunen. Ännu längre fram tänker de sig att bli systemombud, ha en bensinbrygga och kunna sälja växter och små gå bort-presenter – gärna gjorda på ön. De hoppas också kunna sälja mer närproducerade livsmedel. Trots att det är lugnt i butiken nu, har det varit ett väldigt intensivt år. Henkan och Kattis har gjort allt jobb med att bygga upp butiken själva tillsammans med släkt och vänner. Dessutom har de jobbat massa på ön med renoveringar och dylikt under hösten, vintern och våren.

– Vi var osäkra på den ekonomiska bärigheten, så vi tog på oss allt vi fick. Men eftersom det har gått urbra med lanthandeln, så vågar vi satsa mer nu. I sommar kommer vi ha fyra anställda ungdomar, säger Kattis glatt.

Inlägget Lanthandeln ger nytt liv till Husarö dök först upp på Tidningen Skärgården.

För en månad sedan flyttade tre Ljusteröbarn på Ingmarsö förskola tillbaka till Ljusterö förskola. Nu finns inga barn kvar i förskolan som är stängd för tillfället. I höst kan Ingmarsö skola gå samma väg till mötes.

Idag går fem barn i Ingmarsö skola. Men som det ser ut i dagsläget flyttar läraren på skolan och tre av barnen till Ljusterö skola, till hösten och då blir underlaget för att hålla skolan öppen, tunt
-Det är jättetråkigt om det inte blir någon skola här till hösten. Det är ju därför vi har valt att bo här för att kunna ha barnen i en mindre skola, men det går ju inte att ha en skola med två elever, säger Linda Karlsson från Ingmarsö som nu har sitt barn i skolan och själv jobbar på fritids, lagar mat, och städar där.
Linda Karlsson kan inte minnas att förskolan på Ingmarsö varit stängd tidigare sedan hon flyttade till ön, för tretton år sedan.
Själva skolan har inte varit stängd på i alla fall femtio år, vad Ingmarsöbon Barbro Moberg kan minnas, som haft både barn och barnbarn i skolan och som nu hjälper till ideellt med bland annat väv- och textillektioner.
– Man försökte sätta den i malpåse på 70-talet, då det var fem barn, men då protesterade vi föräldrar och turades om med att städa lokalerna ideellt, och barnen hade matsäck, för att dra ner på personalkostnaderna som kommunen sa var för dyra, säger hon.
Ylwa Sjöström Pousette är biträdande rektor på Ingmarsö och Ljusterö skola och bekräftar att Ingmarsö förskola är vilande på grund av barnbrist
– Om vi har barn ute på Ingmarsö skola är det klart att vi tillsätter en annan lärare. Det är inte alldeles lätt att få ut behörig personal dit ut. Men den situationen har vi haft förut och då har vi löst den. Finns det inte elever på Ingmarsö får vi ha skolan vilande också, säger hon.
Ingmarsöborna har hopp om att situationen kan lösas då en barnfamilj ska vara på väg att flytta ut till Ingmarsö och en annan till Husarö
– Inget är bestämt än men väljer de att sätta sina barn i Ingmarsö skola borde den kunna fortsätta, säger Linda Karlsson.
På kommunens produktionsstyrelse känner man varken till att förskolan har stängt eller den kommande lärarlösa situationen
– Jag känner inte till det här. Ingmarsö skola har man pratat om i många år, såtillvida förstår jag situationen. Jag vill inte kommentera några detaljer nu men självfallet kommer vi i alla lägen försöka hitta den bästa lösningen, säger ordförande i produktionsstyrelsen Gunnar Fristedt (M).
-Det är tråkigt men en skola utan barn funkar ju inte heller. Det går i vågor, rätt var det är så kanske våra ungdomar skaffar barn, istället för hundar, säger Barbro Moberg.

Inlägget Ingmarsö skola hänger på gärdsgården dök först upp på Tidningen Skärgården.

Gastkramande berättelser om mordet på Tomas Tranströmers förfader eller historien om lotsarnas vardag. Det finns mycket att berätta utifall förslaget om ljudguider på Husarö och Ingmarsö blir verklighet.

Just nu tittar kultur- och fritidsförvaltningen i Österåker närmare på idén att sätta upp ljudguider och grafiska skyltar på öarna för att uppmärksamma kommunens kulturmiljöer av riksintresse.

– Öarna är av riksintresse tack vare den unika och väl bevarade bebyggelsen som ger en god bild av hur skärgårdsjordbruket har sett ut, säger Birgit Lindholm, kultursekreterare på kommunen.

Härnäst ska förvaltningen bjuda med en ljudskyltsproducent och åka ut på öar-na och träffa folk från museerna och bygdegårdsföreningarna.

– Jag vill börja där ute och ha möten med föreningarna så att öborna är med i projektet från början, säger Birgit Lindholm.

Hon berättar att det förhoppningsvis blir flera skyltar på öarna så att besökare och öbor får en naturlig ”kulturslinga” att följa som tar en förbi historiska platser och berättelser.

På Husarö välkomnas förslaget.

– Det skulle vara jättebra för ön tror jag. Det finns en del som flyttade ut på 60-talet när man styckade av tomter, som inte vet öns hela historia. Här kan man bland annat se resterna av Tomas Tranströmers anfäders hus där en pappa mördades av sin son. Efter det flyttade släkten härifrån, säger Husaröbon Torbjörn Modin.

Idén om ljudskyltarna föddes när Kultur och fritidsförvaltningen fick i uppdrag av kommunstyrelsen att uppmärksamma kulturhistoriska byggnader i kommunen. Wira bruk och Roslags-Kulla kyrka ska också uppmärksammas. Men än är förslaget inte klubbat i kommunfullmäktige. Först då kan ljudguiderna med säkerhet färdigställas.

Inlägget Husarö och Ingmarsö kan få egna ljudguider dök först upp på Tidningen Skärgården.

Husarö måste ha ett speciellt klimat, för till skillnad från många andra öar så ökar befolkningen stadigt år efter år. Tidningen Skärgården gjorde ett besök på ön för att försöka hitta det magiska framgångsreceptet.

Med Waxholmsbolagets båt Saxaren tar det knappa fyra timmar att ta sig från centrala Stockholm ut till Husarö. Det är en relativt liten ö, med en by och röda sjöbodar vid vattnet. Den liknar på många sätt andra öar, om det inte vore för det där lite udda att öns befolkning faktiskt växer. Om man bortser från stadsnära öar som Rindö, Storholmen och Tranholmen är Husarö den av skärgårdens öar utan vägfärja vars befolkning ökat mest i hela länet de senaste åren. Det gäller oavsett om man räknar procentuellt eller antal individer. Enligt Statistiska centralbyrån så bodde det 16 personer på ön år 2000, tretton år senare var man 29. Det är ovanligt, för de flesta andra öar kämpar för att behålla sina bofasta. Men det unika är inte bara att öns befolkning växer, utan att barnfamiljer och yngre har valt att bosätta sig på Husarö. Ett par som tagit steget är Linus Jonsson och Smulan Walter, som i somras valde att lämna lägenheten i Skärmarbrink i Stockholm för ett betydligt mer havsnära liv i skärgården.

– Vi har sagt att när vi blir äldre DÅ ska vi flytta ut. Men barnen började prata om det och då började vi också fundera på varför vi inte flyttar ut nu, säger Smulan Walter.

Paret har två barn, Ante 6 år och Olivia nio år, som under hela barndomen tillbringat somrar och helger på ön och därför har en stark koppling till platsen. Någon skola finns inte längre på ön, så barnen skjutsas, till skolan på Ljusterö, med båt. Strax efter sju på morgonen åker de iväg och båten hem går klockan 17. Det blir långa dagar, men de har kompisar från andra öar som de kan leka med ombord.

– Barnen skulle börja ny skola i Stockholm och vi kände att det får bli nu eller aldrig, innan de hinner rota sig för mycket, säger Linus Jonsson.

Ett bekymmer, som aldrig blev något bekymmer, var att hitta arbete. Linus Jonsson är snickare och startade eget företag. Hantverkare i skärgården har sällan brist på jobb.

– Jag fick en massa jobb redan innan vi flyttade ut. Det har gått bättre än förväntat.

Husarö är ingen stor ö och tanken var att kunna ta jobb även på närliggande öar, men det har visat sig att det finns fullt tillräckligt med byggjobb på ön. Även Smulan Walter har hittat arbete, efter lite letande fick hon jobb på närliggande Svartsö.

En annan ung öbo är Hugo Duhs, 28, som redan bott på ön i nio år. Han alternerar jobb på Stockholms sjötrafik med hantverksjobb. Tillsammans med Linus Jonsson och Henrik Österman så utgör han en ny generation hantverkare på ön. Alla har de en stark koppling till orten sedan barnsben.

– Jag tror man måste ha anknytning till ön. När någon flyttar ut så är det lättare att själv ta steget, säger Henrik Österman, som själv flyttade ut för ett par år sedan.

Alla är de överens om fördelarna med ölivet, lugnet som råder och den vackra naturen. Men det finns sådant de saknar på ön.

– Snabbmat, säger Linus Jonsson och skrattar. Att spontant kunna gå på bio, fortsätter han.

– Att båten till Ljusterö inte går på helgen och att det saknas krog på ön, säger Hugo Duhs.

Något nattliv att tala om finns inte på Husarö. Den som är chaufför och som håller sig nykter kan ta sig med båt till Svartsö på torsdagar, eller så betalar man för transporten. Det blir både krångligare och dyrare än i stan. Men allt går att lösa. Att bo på en ö långt ut i skärgården behöver inte innebära att man är isolerad från omvärlden. Istället för att åka in till staden får staden åka ut till Husarö.

– Vi har bekanta som kommer ut året om. Det är viktigt att kunna umgås, det är samma sociala situation som i stan, säger Linus Jonsson, och får medhåll från de andra.

– På dagarna är det egentligen ingen skillnad. Man jobbar och sover, säger Henrik Österman.

I dag går Husarö som tåget, eller båten. Henrik Österman har tillsammans med sambon Kattis Duhs startat upp handelsboden igen, efter att den förra brunnit ned 2006. På ön finns alla bekvämligheter som inne i stan med el, vatten, internet och mobiltäckning. Ändå är det långt ifrån som det var förr. På båten hem får jag en pratstund med Göran Österman som vuxit upp på ön.

– På 40-talet bodde det kanske 50 till 100 personer på ön. Det lyste överallt. Det fanns fiskare och bondgårdar, berättar han.

Allt fick dock ett abrupt slut när skolan lades ner på 50-talet och en massflykt skedde från ön. Ett tag fanns det bara en bofast kvar.

– Att stänga skolan är ett bra sätt att lägga ner ett samhälle, säger Göran Österman.

Men även om vinden nu vänt och jobb och skola är lätt att hitta så finns ett stort hinder för den som önskar satsa på ett öliv. Huspriserna på ön ligger i mångmiljonklassen och är inget som man finansierar med en vanlig hantverkarlön. De hus som säljs totalrenoveras oftast och blir sommarhus.

För Linus och Smulan så var lösningen att flytta till ett av hennes pappas hus på ön.

Ölivet har på många sätt en annan kvalitet än stadslivet. Istället för stress och köer på morgonen har de nu jobbet alldeles runt knuten, något de inte är direkt missnöjda med.

– Dagens höjdpunkt är att lyssna på morgontrafiken på radion, säger Linus och skrattar.

Inlägget Ön som går mot strömmen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Siko och Trafikantföreningen är nöjda över att upphandlingen äntligen är i hamn efter flera turbulenta turer.

– Vi ser fram emot att man kan börja fokusera på att utveckla trafiken. Det har senaste tiden handlat om upphandlingen och inte själva trafiken, säger Britt Fogelström från Siko.

Organistationen välkomnar att flera rederier ska sköta trafiken och att underentreprenörer kommar att anlitas.

– Vår skräck var att det skulle komma en stor aktör och skaffa sig monopolställning och riskera att slå ut andra, fortsätter Britt Fogelström.

Angående de 3 000 nya timmarna som ska fördelas i tidtabellen har varken SIKO och Trafikantföreningen gjort någon sammantagen bedömning än. De är dock överens om att turerna mellan Åsättra, Ingmarsö och Husarö måste ses över.

– Det ska gå turer till replipunkten alla dagar i veckan, vilket det inte gör där, säger Britt Fogelström.

Varken Siko eller trafikantföreningen har ännu blivit kontaktade av trafikförvaltningen för att diskutera den framtida trafiken.

– Vi räknar med att ganska snart bli inbjudna, säger Lennart Rohdin, ordförande för Trafikantföreningen.

Inlägget Trafikantföreningen och Siko pustar ut dök först upp på Tidningen Skärgården.

Österåkers kommunalråd tog sig ut till Ingmarsö för en träff med öborna. På agendan stod det usla trafikutbudet till och från Åsättra på Ljusterö. Även skolan och flyktingmottagande diskuterades.

Kommunalråden Michaela Fletcher (M) och Mathias Lindow (Fp) tog sjötaxi ut till Ingmarsö förra veckan.

– Jag är förvånad att ingen har kommit på det här tidigare. Att som politiker åka ut till Husarö och Ingmarsö. Innan har vi begränsat oss till Ljusterö, säger Michaela Fletcher som är nöjd med träffen och sin idé att åka ut på besök.

Runt 40 personer var på plats, de allra flesta var fastboend. Träffen gick ut på att diskutera Ingmarsös och skärgårdens framtid inför kommunens översiktsplan som ska antas i kommunfullmäktige 2018.

Mycket tid ägnades åt den undermåliga trafiken till Åsättra hamn på Ljusterö som strider mot RUFSen Tillväxt- och regionplaneprogrammet. Nu har politikerna anslutit till kampen för trafiken.

– För två veckor sedan skrev jag ett brev till Trafiknämnden men jag har ännu inte fått svar. Jag ger de några dagar till sedan tar jag i med hårdhandskarna, säger Michaela Fletcher.

Vad betyder det?

– När Arriva missade med bussarna satte jag in egna bussar och fakturerade SL, svarar hon.

Även Ingmarsö skola, som för första gången på minst femtio år är lagd i malpåse, diskuterades.

– Vi sa att det finns ett underlag till hösten i och med utflyttning och det tände kommunens representanter, säger Ingmarsöbon Stefan Ljungberg.

I samma diskussion nämnde Michaela Fletcher möjligheten att få ut fler barn till skolan. De som flytt till Sverige och nu behöver någonstans att bo.

– Det var en vädjan om att fundera på att ställa upp som familjehem eller jourhem. Det finns ett stort behov av familjehem och kontaktpersoner, säger Michaela Fletcher.

Inlägget Flyktingar och sjötrafik diskuterades på Ingmarsö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Förra veckan kom det efterlängtade beskedet att Husarötraden till och från Åsättra på Ljusterö, får helgtrafik året om. – Det finns de som funderat på att flytta ut som bara har gått och väntat på det här, säger Ingmarsöbon Stefan Ljungberg.

Efter flera års kämpande får öborna i Österåker äntligen sin helgtrafik till replipunkten Åsättra.

– Vi är många som har samverkat för att få till det här, säger Stefan Ljungberg som är med i öarnas trafikantgrupp som kämpat hårt och länge för helgtrafiken.

Några timmar efter att den uppdaterade tidtabellen lades ut på Waxholmsbolagets hemsida publicerades den i ett inlägg på Facebook. Kommentarer som ”Äntligen!”, ”Underbart!” och ”snyggt jobbat ni som kämpat för helgtrafiken!” flödade in till inlägget.

Helgtrafiken börjar gälla den 15 april men kommer framförallt att märkas i höst och vinter då helgtrafik under sommaren redan finns på traden. Holly kommer att köra de nya turerna och det blir två vändor fram och tillbaka, varje lördag och söndag, hela året.

Passande nog hade kommunpolitikerna bokat in en öppen träff på Ingmarsös bygdegård samma dag som beskedet kom

– Det blev lite glädjeyra sådär, säger kommunalrådet Michaela Fletcher (M) som har tryckt på trafikförvaltningen i frågan med skrivelser den senaste tiden. 

Men det är inte kommunen som gått in med medfinansiering. Timmarna är heller inte tagna från de 3000 utlovade extratimmarna. Man har fått loss pengar i och med de nya avtalen, enligt förvaltningens pressavdelning.

Men vem som fattade beslutet, och när, verkar förvaltningen knappt veta själva.

– Jag tog fram de här tiderna redan 2007, det var bara ett knapptryck så var de inlagda i tabellen. Vi är glada att vi äntligen kan köra dem, säger trafikplaneraren Göran Friberg. Han fick beskedet att trycka på knappen av Åsa Tivelius på trafikförvaltningens enhet för sjötrafik.

Tidningen ringer upp Tivelius för att höra lite mer om var, när och varför beslutet nu kunde tas då förvaltningen tidigare har sagt att helgtrafiken kan ligga långt fram i tiden

– Vi gör så här, jag ska svara på din fråga, jag ska bara stämma av med min sektionschef (Amanda Svensson reds. anm.) 

Är det du och sektionschefen som tagit beslutet?

– Äh… ja… men jag vill ändå återkomma med svar. Jag ringer tillbaka om en timme till dig, säger Åsa Tivelius.

Efter en timme ringer en presskommunikatör från förvaltningen upp och meddelar att varken Åsa Tivelius eller Amanda Svensson kommer att ringa upp.

Varför inte?

– Jag vet inte varför men det är ju skärtorsdag och så, säger kommunikatören Lovisa Åbom.

Åbom kan i Åsa Tivelius ställe meddela att pengar till helgturerna har kunnat lösgöras på grund av nya ekonomiska möjligheter i och med den nya trafikupphandlingen. Hon kan inte svara på när beslutet togs närmre än att det var i mars månad. 

Mitt i all glädjeyra hos öborna, fritidsborna och företagarna finns det dock mer jobb kvar att göra

– Tidtabellerna är inte optimala för de som jobbpendlar från öarna, det finns mer jobb att göra, säger Stefan Ljungberg men som ändå ska fira beskedet som är en ordentligt bra start på en fungerande helgtrafik

– Vi tänkte kanske åka med första turen, är det Holly som kör så finns det ju servering ombord så att man kan fira.

Inlägget Nu kan flyttlassen gå till Ingmarsö och Husarö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Det är inte bara norra skärgården som har post- och paketproblem. Husarös paketleveranser hamnar ena dagen i Norrtälje och i Nacka den andra.

Ragnar Nilsson på Husarö har kontaktat Österåkers kommun i hopp om att den kan hjälpa öborna att få ordning på pakethanteringen

– Paketleveranser fungerar inte alls. Oftast kommer paket till Vaxholm och där kan man hämta ut mellan klockan åtta och tio på förmiddagen. Det tar ju en halv dag för oss att åka dit och båtarna passar knappast. Då måste man sova över i Vaxholm för att hämta sitt paket, säger Ragnar Nilsson på Husarö.

Paket kan hamna i ett geografiskt område Nacka i söder och Norrtälje i norr, skriver Ragnar i sitt brev till kommunen, och menar att det är orimligt.

Husaröborna önskar att alla paket distribueras från Åsättra på Ljusterö. De har nu kontaktat kommunen i hopp om hjälp

– Jag har haft kontakt med både Postnord och Post- och telestyrelsen. Det känns som att Postnord inte har det här högst upp på sin lista, där kommer vi, kommunen, in och trycker på och ser till att skärgården har en bra post- och pakethantering, säger Kristina Eineborg, Näringslivs- och utvecklingsdirektör i Österåker.

På Postnord höjer man på ögonbrynen över beskrivningen av hur pakethanteringen fungerar för Husaröborna

– Det låter jättekonstigt. När det gäller paket och andra större eller tyngre försändelser som skickas med Postnord så ska det alltid styras efter postnummer och levereras till det utlämningsställe som tillhör det angivna postnumret. Om det har hänt att det kommit till något annat av Postnords utlämningsställen så är jag tacksam om kunden hör av sig till vår kundservice så vi kan undersöka vad som gått fel, säger Janne Olsson på Postnord.

Men olika distributörer kan vara orsaken som ställer till det för öborna. Var andra paketleverantörer eller distributörer lämnar ut sina paket kan Postnord inte påverka.

– Jag ska kolla på det här, finns det ett problem ska vi sätta oss in i det, fortsätter Janne Olsson.

Inlägget Husaröborna kräver bättre paketservice dök först upp på Tidningen Skärgården.

Förhandlingarna mellan Almega och Sjöbefälsföreningen, SBF, strandade återigen under måndagen. Samtidigt utökades strejken till att även omfatta Strömmas underleverantörer. Situationen börjar nu bli kännbar för skärgårdsborna.

Strejken i sjötrafiken har pågått sedan den 12 april och ännu syns ingen ljusning. Förhandlingar pågick till sent i söndags kväll, liksom under måndagen.

– Det verkar bli en riktig följetong. Positionerna är så låsta att medlarna har gett upp, säger SBF:s vd Mats Jäderland.

I tisdags trädde varslet i kraft om att även omfatta Strömmas sju underleverantörer, samtliga fartyg under Strömmaflagg är därmed uttagna i strejk.

För att komma till en lösning uppger SBF att man har släppt kravet på ett branschavtal och är beredda att behålla de tre avtal som finns i dag, förutsatt att de innehåller tarifflöner. Men Almega säger nej.

– Vi har lämnat branschavtalet, det är en för svår fråga att komma överens om under pågående konflikt, säger Mats Jäderland.

Önskan om att förena Strömmavtalet, Waxholmsavtalet och Styrsöavtalet fanns hos båda parter redan i vintras. Att de tre avtalen nu fortsätter innebär att befälhavare som i dag har det högsta avtalet, Waxholmsavtalet, fortsätter med det. Däremot missar nästa ”generation” befälhavare det. Därför vill SBF att Waxholmsavtalet blir kvar som centralt avtal, tillsammans med övriga två. Waxholmsavtalet var centralt fram till förra måndagen, genom att Stockholms sjötrafik lämnade Almega efter att befälhavare gick över till TRSM i enlighet med den nya avtalsperioden i sjötrafiken.

För kravet på tarifflöner finns enligt SBF ett 100-procentigt stöd hos medlemmarna.

–  Att ha kvar individuella löner innebär ett lönedumpning genom att ingångslönen blir kvar på 2014 års nivå, säger Mats Jäderland som säger så här på frågan hur länge till strejken kan pågå: 

– Länge, för våra medlemmars skull. De flesta verkar ha förståelse, även om skärgårdsborna sitter i en prekär situation. De drabbas av strejken, men förstår att de som jobbar på båtarna vill ha sjysta villkor.

I ett öppet brev från befälhavarna till drabbade resenärer beklagar man situationen och förklarar strejken med bland annat: ”I och med den senaste upphandlingen har många av oss bytt arbetsgivare då vår tidigare arbetsgivare förlorade upphandlingen. Nu hävdar man från arbetsgivarhåll att vårt nuvarande löneavtal inte finns längre, och hänvisar till ett annat avtal som innebär sämre villkor och 2 000 kronor mindre per månad i lön. Det kan vi inte acceptera”.

På många håll i skärgården börjar nu strejken bli kännbar. Något som bland andra Stavsnäs båttaxi vittnar om:

– Vi har väldigt mycket att göra. Men folk verkar hitta lösningar, man åker gemensamt, går ihop om taxibåtar och de som har flexibla arbeten utnyttjar det. Det går men det är mycket pusslande, säger Thomas Pettersson på rederiet.

En höggravid kvinna på Sandhamn som Skärgården har talat med har fått boka om ett planerat besök hos barnmorskan flera gånger, och från Möjaföretagare hörs oro för att restaurangerna ska stå tomma under den stora resehelgen Valborg:

– Det är väldigt dåligt rent ekonomiskt, säger företagaren.

Fakta drabbade fartyg och turer (källa Waxholmsbolaget):

Påverkad trafik under strejken uppdaterad, 2016-04-26 07:49:00 .

Många avgångar i Waxholmsbolagets trafik är inställda tills vidare på grund av strejk i sjötrafiken. Waxholmsbolaget är inte part i konflikten och kan inte påverka förhandlingarna. Trafikförvaltningen har tagit beslut om att de ordinarie turer som körs under strejken inte kommer att förstärkas. Detta för att inte påverka strejken. Det innebär att inga extra fartyg kommer att sättas in för att få med alla resenärer, om det ordinarie fartyget på de turer som körs under strejken blir fullsatt.


Tabell 1 Stockholm-Vaxholm-Stockholm
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turerna 1323, 1326, 452, 951, 462, 1171 och 1172, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras med fartyget Södertörn körs.

Tabell 2 Stockholm-Höganäs Vaxholm
Från 18 april: Alla turer är inställda utom 1323, 951, 955, 452, 462, 1171, 1172/4, 873, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras med fartygen Södertörn och Solöga går

Tabell 3 Vaxholm-Skogsö-Norra Lagnö
Från 18 april: Alla turer är inställda

Tabell 4 Vaxholm-Ramsö-Rindö-Ramsöberg
Från 18 april: Alla turer inställda utom turnummer 443, 441, 447, 445, 451, 459 med Södertörn från Vaxholm, 465, 448, 444, 446,452,457,458, 460 till Vaxholm med Södertörn, 462 och 468, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartygen Södertörn, Solöga och Nämdöfjärd körs

Tabell 5 Vaxholm-Skarpöborg-Vikingsborg
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turnummer 1323, 951,1326 med Södertörn till Vaxholm, 452, 853 med Södertörn till Vaxholm, 1172/4 och 873, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartyget Södertörn körs

Tabell 7 Stockholm-Vaxholm-Lindalssund-Lillsved
Från 18 april: Alla turer inställda utom turnummer 1171 och 1172/4, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartyget Södertörn körs

Tabell 8 Stockholm-Vaxholm-Saxaröarna-Grundvik
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turnummer 801 från Vaxholm och till Vaxholm, 803 från Vaxholm och till Vaxholm och 955, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartygen Solöga och Nämdöfjärd körs

Tabell 9 Stockholm-Vaxholm-Lervik-Fåglarö-Väsbystrand
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turnummer 801 från Vaxholm och till Vaxholm, 803 från Vaxholm och till Vaxholm, 951, 955, 873, 853 med Södertörn till Vaxholm, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartygen Södertörn, Solöga och Nämdöfjärd körs

Tabell 11 Stockholm-Vaxholm-Grinda-Boda (Gällnö-Sollenkroka)
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turnummer 1321 från Lillsved med Swea Sandö, 1221, 1323, 1171, 1326, 1172/4, 3401, 1401, 3403 3405, 3421, 1421, 3423, 3425, 1171, 3471, 3402, 3404, 3406, 3408, 3422, 3424, 3426, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartygen Södertörn, Swea Sandö och Taxibåt körs. För information om de fristående Cinderellabåtarna hänvisas till www.cinderellabatarna.com

Tabell 12 Stockholm-Vaxholm-Edö-/Åsätra/-Finnhamn-Husarö
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turerna 3601, 3603, 3605, 3607, 3609, 1203 från Lillsved med Swea Sandö, 3621, 3623, 3625, 3627, 3629, 1221 från Lillsved med Swea Sandö, 3651, 3655, 3671, 3675, 3602, 3604, 3606, 3608, 3612, 3610, 3622, 3624, 3626, 1226 till Södra Grinda med Swea Sandö, 3628, 3630, 3652, 3654, 3674, 3672, 3676, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartygen Holly, Swea Sandö och Taxibåt körs

Tabell 13 Stockholm Vaxholm-Boda-Svartsö-S Ingmarsö-Husarö
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turnummer 3401, 3403, 3405, 3421, 3423, 3425, 1323, 3471, 3402, 3404, 3406, 3408, 3422, 3424, 3426, 1326 till Vaxholm med Södertörn, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartygen Södertörn och Swea Sandö körs. För information om de fristående Cinderellabåtarna hänvisas till www.cinderellabatarna.com

Tabell 14 Stockholm-Vaxholm-Sollenkroka-Möja
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turnummer 1401, 1405, 1409, 1421,1402, 1406, 1410, 1414,1422, 1426 och 1428, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartyget Taxibåt körs. För information om de fristående Cinderellabåtarna hänvisas till www.cinderellabatarna.com

Tabell 15 Stockholm-Vaxholm-Sandhamn-Harö
Från 18 april: För information om de fristående Cinderellabåtarna hänvisas till www.cinderellabatarna.com

Tabell 16 Stavsnäs-Runmarö-Sandhamn-Harö
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turnummer 1609,1627,1602, 1612,1622 och 1627, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartygen Tess och Madam körs

Tabell 17 Stavsnäs-Nämdö
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turnummer 1703, 1707, 1701, 1706, 1721, 1725, 1774, 1775, 1702, 1708 och 1724, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartygen Taxibåt och Madam körs

Tabell 18 Stockholm-Saltsjöbaden-Tyresö-Dalarö
Från 18 april: Alla turer är inställda utom turnummer 1724, 1721 och 1775, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartyget Madam körs

Tabell 19 Dalarö-Ornö (östra sidan)
Från 18:e april: Alla turer är inställda utom turnummer 1978, dvs den tur som i tidtabellen trafikeras av Långvik körs

Tabell 20 Dalarö-Ornö (västra sidan)
Från 18:e april: Alla turer körs utom turerna 1903, 2007, 2029, 2051, 2055, 1971, 2012, 2008, 1904, 2026, 1922, 2052 och 2056, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av Waxholm II och Saxaren är inställda

Tabell 21 Årsta-Utö
Från 15 april: Samtliga turer är inställda förutom turnummer, 2102, 2103, 2104, 2105, 2110, 2111, 2122, 2123, 2128, 2131, 2152, 2153, 2164 och 2165.

Tabell 22 Nynäshamn-Nåttarö-Ålö
Från 15 april: Alla turer är inställda

Tabell 23 Stavsnäs-Styrsvik
Från 18:e april: Alla turer är inställda utom turerna 2321 måndag till torsdag, 2323, 1721, 2325, 9025 måndag till torsdag, 2329, 1709 måndag till onsdag, 1627, 2331, 1725, 2333, 1609, 2335, 2319, 1775, 2302 måndag till torsdag, 2304 måndag till torsdag, 2306, 2326, 1602, 2328, 2310, 2330, 1627, 2332, 1612 och 1774, dvs de turer som i tidtabellen trafikeras av fartygen Tess och Madam körs. För information om de fristående Cinderellabåtarna hänvisas till www.cinderellabatarna.com

Tabell 24 Stockholm-Vaxholm-Blidösundet
Från 15 april: Alla turer inställda

Tabell 25 Furusund-Högmarsö-Hemmarö
Från 15:e april: Alla turer körs

Tabell 26 Stockholm-Vaxholm-Norrsund-Rödlöga
Från 15 april: Alla turer inställda

Tabell 27 Stockholm-Norrsund-Arholma
Från 15 april: Alla turer inställda

Tabell 28 Furusund-Gräskö-Söderöra-Rödlöga/Bromskär
Från 26:e april: Alla turer Viggens turer är inställda

Tabell 29 Nynäshamn-Ankarudden-Landsort
Alla turer körs

Tabell 30 Simpnäs -Arholma
Alla turer körs

Tabell 31 Räfsnäs-Tjockö-Lidö-Fejan
Alla turer körs

Övrig SLL sjötrafik

Godstidtabellerna i skärgården
Färjorna Olliver, Lote och Renskär kör, övriga turer är inställda.

Linje 80 Sjövägen
Alla turer körs

Linje 81 Ropsten-Tranholmen-Lidingö-Storholmen
Alla turer körs

Tabell 82 Djurgårdsfärjan
Trafiken inställd från 12:e april

Linje 85 Riddarfjärdslinjen
Trafiken inställd från 12:e april 

Inlägget Utökad strejk efter strandade förhandlingar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Att Waxholmsbolaget skär ner på trafiken mellan Åsättra och Husarö till sommaren tycker öborna är oacceptabelt. Kommunpolitikerna lovade att trycka på trafikförvaltningen i frågan.

Runt 25 personer samlades i Bystugan på Husarö förra veckan när nio kommunpolitiker och tjänstemän från kommunen kom på besök.

– Det är bra att fler inom politiken får bättre kunskap om de utmaningar som finns i skärgården, säger Mathias Lindow (L), kommunalråd i Österåker.

Öborna uttryckte sin glädje över att helgtrafik nu körs året om mellan Åsättra och Husarö men var besvikna över att turlistan bantas till sommaren.

– Tidtabellen under sommaren är inte acceptabel då en halvering av trafiktätheten sker. Det blir svårt för alla som arbetar på fastlandet när trafiktätheten minskar, säger Ville Öhman.

– Det är väldigt olyckligt att man skär ner, det borde snarare vara tvärtom till sommaren. Vi ska ha ett möte om detta på kommunen och se hur vi kan trycka på trafikförvaltningen, säger Mathias Lindow.

Storstockholms lokaltrafik, SL, menar att det inte skett några neddragningar.

– Jämför man med tidtabellen från förra sommaren så är det samma. Vi har tagit tag i vårtidtabellen i och med utökningen av helgtrafiken och vi ska även se över sommartidtabellen i det här området, det är fokus på det. En ändring kan ske tidigast nästa sommar, säger Hanna Wilkinson, presskontakt på SL.

Övriga frågor som diskuterades var problematiken kring post- och pakethanteringen. Ett förslag om läkarbåt togs upp av öborna som fick ett positivt bemötande av kommunpolitikerna.

– Det finns idag en läkarbåt för Värmdös öbor och den här tjänsten vore attraktiv för oss med. Jag kommer att lyfta den här frågan i landstinget. Det är bra om man kan samverka över kommungränser, säger Mathias Lindow.

Ytterligare ett möte på Husarö är planerat till hösten.

Inlägget ”Oacceptabelt” med neddragna turer till Husarö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Så mycket att göra. Så lite tid.
För den som vill vara aktiv i sommarskärgården gäller det att planera.
Många av aktiviteterna sker samtidigt och arrangörerna får slåss om besökarna.

För skärgårdsentasiuasten innebär sommaren bråda dagar – om man vill hinna med allt. En marknad på Ingarö, ett lopp på Husarö eller en strömmingsrodd runt Waxholm. Den som vill ta del av skärgårdens rika kulturliv under sommarmånaderna får vara beredd på att det blir en del flängande – under en och samma dag.

– Kan inte arrangörerna samarbeta kring det här, skriver en läsare till Skärgården.

Läsaren menar att arrangörerna har mycket att vinna på att samarbeta när de bestämmer datum eftersom det är i stort sett samma publik som arrangörerna slåss om.

Skärgården har gjort ett försök att kartlägga några av sommarens aktiviteter på öarna. Av resultatet kan vi konstatera att en dag sticker ut med ovanligt många event. I lördags, den 2 juli, erbjöds skärgårdsbor och besökare inte mindre än fem olika aktiviteter. Allt från Blidös egen antikrunda till växtvandring på Svartsö fanns att botanisera mellan.

– Vi försöker göra en avstämning här på ön, men det är en strid på kniven. Sommaren är så kort så det blir ju en evig kamp, säger Lars Jacobsson, vice ordförande i Blidö sockens hembygdsförening.

För något år sedan försökte man att lägga aktiviteter på onsdagar för att minska publiktrycket något. Men resultatet var sådär, säger Lars.

– Det kom mindre publik än vad vi hoppats. Därför har vi återgått till lördagar igen.

Nästa gång ett mindre smörgåsbord dukas upp är nu på lördag, 9 juli. Då arrangeras både Skärgårdsfestivalen på Djurö och Ingmarsödagen på Ingmarsö bland annat.

– Vi är många föreningar bara på vår ö. Vi försöker att samordna alla våra program vilket är väldigt trevligt, så att ingenting krockar, säger Elisabet Wennlund, ordförande i Ingmarsö Byalag.

Även hon nämner att det är svårt att hålla koll på hur andra öar planerar sina aktiviteter just för att sommaren är så kort.

– Vi känner till de stora eventen på öarna runt omkring och samordnar så gott det går efter det, säger Elisabet Wennberg.

Så, som svar till vår läsare och kanske många andra som undrar, kan vi bara råda till en sak: ta fram kalendern och öronmärk de evenemang som intresserar dig mest.

Inlägget Kulturkrockar hela sommaren dök först upp på Tidningen Skärgården.

En förändring i sommartidtabellen har gjort att godsleveransen till Husarö inte kom fram som förväntat.
– Vi har inte fått någon information om det, säger Henkan, som driver Husarö lanthandel.

När godsfärjan anlände till Finnhamn i onsdags förra veckan gjorde Henkan sig beredd på att snart gå ner till hamnen för att hjälpa till att lossa sitt gods. Men färjan stannade aldrig vid Husarö.

– Normalt har jag leverans tisdagar och torsdagar. Men den här veckan behövde vi en extra leverans, säger Henkan.

Efter några samtal fick han reda på att leveransen stod kvar i Västberga på Medicarriers lager. Anledningen är att Waxholmsbolaget inte är tidtabellagd att leverera till Husarö på onsdagar och fredagar.

– Det har ingen informerat om. Varför ska Husarö uteslutas? Färjan går ju till Finnhamn varje dag. Just under sommartid är det extremt känsligt att jag får mina varor i tid, säger han.

På Waxholmsbolagets presstjänst bekräftar man att det har skett en ändring i tidtabellen för Husarö.

– Båten kör en lång rutt. Därför har man gjort så för att spara ungefär 20 minuter på resvägen, säger Hanna Wilkinson, presskommunikatör.

På fredagar brukar de hinna klämma in att anlöpa Husarö ändå – trots att det inte står så i tidtabellen, säger hon.

– Så egentligen är det bara onsdagen som leveransen uteblir, säger Wilkinson.

Enligt henne går man normalt inte ut och informerar enskilda näringsidkare när en tidtabelländring sker.

– Tidtabellen ändras för det mesta till varje sommar och vinter. Då gäller det att man kollar själv vad som gäller.

Varför just Husarö lyfts ur tabellen har att göra med att behovet inte anses vara tillräckligt stort, säger hon.

Inlägget Godsleverans som skulle till Husarö uteblev för Henkan dök först upp på Tidningen Skärgården.

Enligt säkra källor kommer vd:n för TRSM att inom kort sparka ett tiotal anställda på ångfartygen.

– Jag struntar i facket och allting annat. Jag kan betala dem. De ska ut härifrån, sedan spelar det ingen roll vad facket säger, ska vd Anette Schilde enligt uppgift till Skärgården ha sagt till en medarbetare.

Polisrazzian ombord på en av ångbåtarna vid Strömkajen för en vecka sedan var enligt uppgifter till Skärgården bara toppen på isberget av vad som har skett inom rederiet sedan TRSM:s övertagande av sjötrafiken i våras. Det visar en lång rad vittnesmål som berättar om en tid av ständig detaljstyrning, besättningar som mår dåligt och hårda tvister mellan personal och rederiledning.

– Man har bara gått och väntat på att det här skulle hända, ledningen är här varje dag och letar fel, säger en person som Skärgården har talat med om händelsen där 12 poliser stormade ångfartyget Norrskär sent förra fredagskvällen.

Nu visar färska uppgifter, ord som ska ha yttrats av vd Anette Schilde efter polisrazzian, att ett tiotal av besättningsmedlemmarna ombord på ångfartygen Storskär och Norrskär är icke önskvärda personer hos rederiledningen. Enligt en väl insatt källa ska vd Anette Schilde och rederiets trafikchef Henrik Ekelund under ett samtal på offentlig plats ha hörts diskutera ångbåtsbesättningarna. Samtalet rör både polisrazzian i synnerhet, där syftet var att kolla ifall det hade druckits ombord, vilket det inte hade, och besättningarna i allmänhet. Samtalet visar på djupa sprickor mellan ledning och personal.

Bland annat ska trafikchefen Ekelund ha yttrat att ”vi har fått med en bosättning av människor med missbruksproblem”, och fortsätter med orden ”vi har fått rusket, som när man skulle göra ett fotbollslag, så fick man de där på slutet” med hänvisning till besättningarna på ångfartygen.

Under samtalet ska Anette Schilde även ha pekat ut datumet den 18 september, då ångbåtarna tas ur trafik för säsongen, som det datum då hon för gott ska göra sig av med de oönskade personerna i besättningarna. Enligt Skärgårdens källa säger hon: ”Jag struntar i facket och allting annat. De där människorna som har varit här nu, de fortsätter inte här efter den 18 september. Jag kan betala dem. Så funkar jag. De ska ut härifrån, sedan spelar det ingen roll vad facket och alla säger, jag kan betala de där tio personerna. Jag har inga problem med det, för de ska vi inte ha ombord på våra båtar.

Tvisterna mellan TRSM och besättningarna började, enligt uppgift från besättningsmän på flera olika fartyg, redan innan övertagandet.

– Det började med att de inte kunde garantera våra innestående löner och lovade att ordna en bankgaranti, i samma veva som övertagandet. Men när de tog över meddelade de att det inte blev någon bankgaranti. Det var det första man kände: de här kan man aldrig någonsin lita på. Det var ju handskak och skrevs protokoll, men det blev inget, säger en person som har jobbat ombord i många år.

 Därefter kom mat- och boendefrågan upp. Under ett stormöte vid övertagandet berättade TRSM för sina nya besättningar att det var slut med att laga egen mat ombord. Hädanefter skulle besättningarnas näringsintag antingen komma från medtagna matlådor eller från kafeterian ombord. Något som inte sågs med blida ögon av besättningarna som äter tre mål om dagen, sju dagar i sträck ombord på fartygen, dessutom praktiskt svårlöst.

– Sen undrade de varför vi sov ombord, varför vi inte åkte hem på natten. Men ibland jobbar man 16-17 timmar, med raster förstås, och kan dessutom ligga på Möja eller Husarö. Inte kommer man hem då, säger besättningsmannen som menar att förståelsen hos ledningen är skrämmande dålig.

Flera personer vittnar om pressad stämning ombord på fartygen.

– Det här är den bästa arbetsplatsen jag har haft. Men nu har jag stor ångest att gå till jobbet, jag mår dåligt hela tiden, alla gör det. Visst kunde man ha sina duster med ledningen tidigare, men det var aldrig någon som var elak, man redde ut det. Men här kom polisen ombord, alla som var med var jättechockade. Folk är väldigt arga och ledsna nu.

När Skärgården efter upprepade försök slutligen når Anette Schilde vill hon inte kommentera uppgifterna.

– Jag har inte tid att kommentera det här nu, vi får höras en annan dag, säger hon.

Även Henrik Ekelund har inte velat svara på några frågor.

Foto: Lars Berglöf/Skärgårdens trafikantförening

Inlägget TRSM sparkar icke önskvärda medlemmar ur besättningar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Efter att ha jobbat i Guns livs på Nämdö i cirka 40 år varav drivit butiken själv i 17 år säljer nu Kerstin Öhman Moberg familjeföretaget med tillhörande restaurang, butikslokal, bensinmack och bostadshus. Hon hoppas att den kommande köparen driver verksamheten vidare.

Nyligen spreds nyheten om att Nämdös året-runt-öppna butik Guns livs är till salu. Kommentarer från ö-folk strömmade in på sociala medier och flera verkar drömma om att ta över verksamheten

”Ska vi köpa och sätta fart på stället”, skriver en Facebookanvändare.

– Jag har jobbat i rörelsen i över 40 år och närmar mig pension. Jag måste lösa detta på ett bra sätt i god tid. Jag kommer att fortsätta driva rörelsen tills vi hittar en köpare. Det vore roligt om det flyttade ut en familj som vill driva det vidare, det är för stort att sköta ensam, säger Kerstin Öhman Moberg.

Hon började jobba på heltid i företaget 1977 med sin dåvarande man och sina föräldrar Gun och Jojje Öhman som startade butiken 1950. På senare tid har det tillkommit en restaurang i rörelsen som Kerstins man Erland Moberg sköter idag. I försäljningen ingår, förutom affär, restaurang, bensinbrygga och båthus, även ett bostadshus med en butikslokal i botten där Kerstins föräldrar tidigare drev konditori.

Värmdö kommun har byggt ett servicehus med toaletter och sopställ på fastigheten för allmänhetens behov, då även ångbåtsbryggan ligger i anslutning till fastigheten. I utbyte mot att Kerstins familj har upplåtit mark för byggnationen samt att de har skött om servicehuset, har även restaurangens gäster fått använda toaletterna. Toaletterna och sopmajan kommer att finnas kvar för allmänheten att använda oavsett köpare, försäkrar Värmdö kommun.

Fakta/Skärgårdsbutiker 2015

Öppna året runt:

Arholma, Tjockö, Blidö, Ljusterö, Nämdö, Ingmarsö, Svartsö, Lådna, Möja, Runmarö, Sandhamn, Norra Stavsudda och Utö

Sommarbutiker:

Högmarsö, Rödlöga, Husarö, Finnhamn, Grinda, Gällnö, Harö, Kymmendö, Rånö, Nåttarö, Klintsundet

Inlägget Nämdöhandlare säljer familjeföretaget som startade 1950 dök först upp på Tidningen Skärgården.

Det blev för dyrt att frakta hem roddbåten till Sätra från Husarö, tyckte Gunnar Keijser, 83. Han satte sig bakom årorna och rodde hem den istället.

– Det är ingen prestation, tyckte Gunnar.

I strålande sol med lätt bris och dryga 20 grader i luften satte sig Gunnar Keijser i tisdags förra veckan i sin roddbåt på Husarö och började ro in mot Stockholm.

– Båtfrakten skulle kosta mer än vad båten är värd, dessutom skulle den levereras till södra Stockholm. Då tänkte jag att det där fixar jag själv, säger han.

Gunnar Keijser tillhör den gamla skolan. Om det inte går på annat sätt ja då får man göra det själv. Men att folk ror sina båtar har nästan blivit ett exotiskt inslag på vattnen nuförtiden.

– Det finns en del tokdårar som tror att det hänt en olycka när de ser någon som ror. Eller så tror de att man stulit något och försöker smita.

Det var också vad som hände. Under Gunnars framlordfart bland skären så ringde någon efter sjöräddningen som ryckte ut. Något som Gunnar inte uppskattade.

– Det var ju kav lugnt! De frågade hur det var med mig, jag sade att jag hade både vatten och öl och undrade hur det var med dem, säger Gunnar och skrattar.

Någon sjöräddning blev det inte tal om, men efter att ha passerat Finnhamn, Ingmarsö och Svartsö, en bit innan Grinda, valde han ändå att ta lite hjälp.

– Jag satte upp tummen och fick lift med en motorbåt in till Vaxholm. Min kompis hade beställt rum åt mig på hotellet och det är jag honom evigt tacksam för. Då fick jag möjlighet att se hur överklassen levde, själv har jag varit arbetare hela mitt liv. Smedhalva hette det förr, berättar Gunnar.

Ungefär åtta timmar tog färden in till Vaxholm. Gunnar räknade ut att han ror med tre knops fart.

– Jag hade räknat med att kunna ro in till Hammarby, men det gick inte. Jag hade inga lanternor och hade nog inte orkat hela vägen.

Morgonen efter tog han sig resten av vägen, genom Hammarbyslussen upp till slutmålet Sätra båtklubb.

– För mig är det här ingen prestation som många tror om man jämför med strömmingsfiskarna på Husarö. Två man rodde med bunkåror 200 kilo strömming till Vaxholm i en roddbåt som var fyra gånger tyngre än min.

Gunnar visar upp sina händer.

– Inga blåsor och jag är inte öm i kroppen, men jag kanske kan behöva massera ryggen, säger han.

Gunnar förklarar hemligheten med att kunna ro långt.

– Öl med tre och en halv procent är bra dragaröl. Det ska vara en hög stamvörtstyrka!

Någon dag efter att vi träffat Gunnar ringer han redaktionen.

– Här är en travesti på Stenbocks kurir av Carl Snoilsky som du ska ha med i artikeln:

Vem är den vilde roddaren,

Som forsar fram så fräckt?

Ur stugan tittar fiskaren,

Med undran och med skräck.

Är han på flykt från skatten,

En smitare månntro?

En joggare från skogen,

Som inte skall få ro?

Inlägget Med armkraft från Husarö till Stockholm dök först upp på Tidningen Skärgården.

På trettondagsafton var Ingmarsöborna utan el i nästan 24 timmar. Öbor led av kyla och vattenbrist. Toaletter sattes ur funktion och matlagningen begränsades till mackor. Förra lördagen försvann strömmen igen i flera timmar. E.on erkänner stora problem i skärgården och byter nu gamla sjökablar.

Många öbor har braskamin som kan hålla värmen men långt ifrån alla. Natalie Beck som bor i nya byn på Ingmarsö har varken utedass eller eldstad och för henne och hennes familj blev trettondagsafton en mardröm.

– Vattnet tog slut och toaletten fungerade inte. Vi grillade en måltid men åt mackor resten av dygnet. Det här är helt oacceptabelt, säger hon.

I november försvann strömmen i över sex timmar för Ingmarsö och omkringliggande öar och förra lördagen slocknade allt återigen. Den här gången varade strömavbrottet mellan klockan nio och två på på kvällen vilket drabbade ett bröllop som hölls på Ingmarsö.

– Som tur var hann vi äta middagen. Hade elen försvunnit tidigare hade bröllopsfesten blivit förstörd. Bröllopsvalsen fick vi dansa till små batterihögtalare, det var lite synd. Annars blev festen lyckad trots allt, säger nygifta Joakim Ljungberg.

Husarö, Finnhamn, Äpplarö och Svartsö är några av de öar som blivit drabbade av samma strömavbrott som Ingmarsö under vintern. Även i andra delar av skärgården såsom på Rindö har strömmen kommit och gått den senaste tiden. Enligt E.on beror den senaste tidens många strömavbrott på flera orsaker.

– Vid det senaste avbrottet var det fel på en hängkabel på Ingmarsö. Det långa avbrottet runt trettondagen orsakades av ett kabelfel mellan Äpplarö och Ingmarsö samt ett fel i det överliggande nätet. När det blir två fel på samma gång tar det mycket längre tid att både hitta felen och reparera, säger Johan Aspegren, informatör vid E.on.

Nu anser även E.on att situationen är akut ute på öarna och ska åtgärda problemen.

– I måndags startade arbetet med byte av en sjökabel vid Rindö. I sommar byter vi kabeln mellan Ingmarsö och Äpplarö och vi bygger in mer intelligens i nätet. Det gör att eventuella fel kommer att drabba betydligt färre kunder och att felstället kommer att hittas betydligt snabbare, säger Johan Aspegren.

Hur har underhållet av el-nätet varit i dessa områden?

– Vi går alltid efter principen störst går först. Det har inte tidigare varit vansinnigt många avbrott här om man jämför med alla våra områden. Därför har öarna inte prioriterats tidigare. Nu ser vi att vi måste prioritera om. Såhär ska det inte vara, säger Johan Aspegren.

Många öbor menar att man inte prioriteras i glesbygden.

– Så många och långa strömavbrott som vi har haft nu hade överhuvudtaget inte accepterats i Stockholm, varför ska det accepteras här?, frågar sig Natalie Beck.

– Det finns ingen sådan prioritering. Vi skickar ut montörer till alla fel på samma gång. Sedan går det ju fortare att köra bil in till Åkersberga än att ha tag i båtar och svävare vissa gånger och bryta is vid vissa tillfällen innan man kan laga felet, säger Johan Aspegren.

Fakta/Strömavbrott Österåker E.on

Avbrott över 3 minuter 2016, 37 stycken totalt

Avbrott över 3 minuter 2017, hittills 17 stycken

Inlägget Nu byts sjökablar ut efter vinterns el-kaos dök först upp på Tidningen Skärgården.

En eftermiddagsbåt på fredagar från Boda till Ingmarsö och snabbturer Stockholm-Husarö är två av landstingets förslag på förändringar i skärgårdstrafiken som är ute på remiss. 

Landstinget har nu skickat ut sin årliga remiss till kommuner och intresseorganisationer med förslag på förändringar i skärgårdstrafiken. Ett förslag handlar om att göra linjen Dalarö – Huvudskär permanent sommartid och tidig höst, den drivs idag enbart på försök.

– Intresset är stort att komma ut till Huvudskär som är en av de ikoniska platserna i skärgården, säger skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming (C).

I övrigt föreslås en rad justeringar och förbättringar av tabellerna. Bland annat vill man undersöka möjligheterna med kompletterande snabbturer på linje 12 (Stockholm-Husarö) och 13 (Boda-Ingmarsö) för att avlasta befintlig trafik. Man vill även utöka trafiken från Boda med några turen samt att, särskilt i norra skärgården, arbeta om turlistor för att minska förseningar.

– Vi bygger ut trafiken steg för steg, målet är att nå Rufsstandard till år 2020. Vi tar små steg den här sommaren och små steg nästa.

Förändringarna gäller för 2018, men även i år sker förbättringar. Bland annat med kvällsturer till Gällnö och viss utökning av trafiken till Nämdö.

– Några kärnöar saknar isturer, frågan är hur det tonnage vi har klarar isförhållanden. Det är något som kan sätta hinder för en fullständig rufststandard, säger Gustav Hemming.

Av skärgårdens kärnöar saknar Nämdö, Möja, Gällnö och Svartsö fortfarande fullständig Rufsstandard.

Fakta/RUFS-TRAFIK (regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen)

Morgon och förmiddag, måndag – fredag: Två turer till replipunkt, en tillbaka

Eftermiddag och kväll, måndag – fredag: Två turer till kärnö, en tillbaka

Sen kväll, en gång i veckan – tur och retur mellan kärnö – replipunkt

lördag – söndag: Två tur och retur – kärnö – replipunkt

Inlägget Trafik till Huvudskär blir permanent dök först upp på Tidningen Skärgården.

Det största som hänt skärgården sedan rysshärjningarna.
Så beskriver initiativtagaren Henri Tengvall projektet Seastop vars syfte är utveckla ett flertal gästhamnar i tre olika skärgårdar.
– Med en högre servicegrad i hamnarna ökar också besöksnäringen och det är ett välbehövligt tillskott i skärgården, säger han.

I förra veckan samlades ett 90-tal nyfikna personer i Möjahallen för att höra om vad projektet Seastop handlar om.

– Flera hamnar lever inte upp till den standard som en modern hamn kräver idag. Därför vill jag med det här projektet öka servicen i ett stort antal gästhamnar, säger Henri Tengvall.

Under det gångna året har en inventering av servicen i de deltagande hamnarna gjorts. Men då behovet av servicehöjande åtgärder ser olika ut i de gästhamnar som deltar i projektet är det svårt att ge en exakt bild av hur hamnarna ska utvecklas.

– Men det handlar mycket om att utöka kapaciteten av båtplatser. Det kan också handla om en uppgradering av toaletterna eller att dra ut el till bryggorna, säger han.

Målsättningen med en ökad servicegrad i hamnen är att locka fler besökare till skärgården vilket i sin tur bidrar till en ökad besöksnäring, menar han.

– Enligt mina beräkningar skulle det här projektet kunna bidra till ökade intäkter med nära 30 miljoner kronor om året och det är ett mycket välkommet tillskott.

Idén till projektet är sprungen ur länsstyrelsens ö-för-ö-möte på Möja förra våren. Då var målet att endast utveckla Möjas gästhamnar men snabbt växte projektet till något mycket större. Idag är tjugoen hamnar i Stockholms, Ålands och Finlands skärgård involverade i projektet. Totalt handlar det om ett tillskott av ytterligare 400 nya båtplatser fördelat över de olika gästhamnarna.

– I varje hamn räknar vi även med att göra någon form av miljöförbättrande åtgärd, säger Henri Tengvall.

De som arbetat med projektet är förutom Tengvall själv även Mats Örblom från den åländska sidan. Sammanlagt handlar det om investeringar för 4,2 miljoner euro. Den största delen av finansieringen räknar Tengvall och de övriga sökande med att få från det EU-finansierade Central Baltic-programmet. Övriga finansiärer är bland andra länsstyrelsen, landstinget, Mariehamns stad samt Österåker, Norrtälje och Värmdö kommun. Värmdö kommun är även leadpartner i projektet.

– Nio av tjugoen hamnar som är med ligger i Värmdös skärgård. Därför kändes det ganska naturligt för oss att gå med som leadpartner, säger Lars Fladvad, utvecklingschef på Värmdö kommun.

Värmdö har tidigare inte deltagit som leadpartner i något projekt men hoppas nu få värdefulla erfarenheter av sitt deltagande.

– Vi har länge arbetat för att ta tag i ett EU-projekt som det här. Dessutom är en levande skärgård något som Värmdö kommun prioriterar, säger Lars Fladvad.

Beslut från Central Baltic meddelas i november i år. Men redan nu har ansökningar om förhandsbesked för bygglov och strandskyddsdispens skickats in till de berörda kommunerna.

– Det är för att så fort vi får besked ska vi kunna trycka på knappen och sätta igång, säger Henri Tengvall.

Fullt utbyggda beräknas hamnarna i projektet Seastop vara sommaren 2020.

Mötet på Möja är det första informationsmötet där Tengvall berättar om projektet. Längre fram i vår kommer fler möten att hållas. Bland annat på Husarö den 30 april.

Fakta/Gästhamnar som är med i Seastop

1.Rödlöga

2.Husarö

3.Nässlingen

4.Ingmarsö

5.Svarstö

6.Norra Stavsudda

7.Långviks yttre hamn, Möja

8.Långviks inre hamn, Möja

9.Löka

10.Kyrkviken, Berg

11.Möjaström

12.Harö

13.Lökholmen

På den åländska sidan deltar sex gästhamnar och i Finland ytterligare två.

Källa: Seastop

Inlägget Stort hamnprojekt ska sätta skärgården på kartan dök först upp på Tidningen Skärgården.

Det äkta paret och folkduon Anci och Mats Nordwall släppte i fredags sin debutskiva ”Nordwall”. Releasekonserten hölls på spelmännens egen ö,
Ingmarsö, och publik från när och fjärran hänfördes av duons samspel och sväng.

När alla 70 stolar fyllts och sorlet lagt sig tar Anci och Mats spelningens första toner och publiken blir knäpptyst. Nyckelharpan och citterns samklang trollbinder åhörarna.

– Det var jättefint. De spelar med stor närhet. Det är häftigt att Mats följer Anci bara genom att titta på henne, säger Helena Rabe efter spelningen. Helena har, liksom många andra tagit sig ut från stan bara över dagen för att lyssna på duon. 

Sussie Mattsson har åkt ända från Uppsalatrakten för att få höra musikerna spela.

– Det var värt hela vägen. Det här var fantastiskt. De är så duktiga och så samspelta. Och det är ett jättebra arrangemang också, säger hon.

Emellan låtarna berättar duon om hur debutskivan kom till och andra spännande anekdoter om var musiken har fört dem. Men hur möttes det musikaliska parets vägar och vad är hemligheten till deras sammansvetsade spel?

– Vi träffades 2009, då hade vi känt till varandra rätt länge. Jag är uppvuxen här på ön och Mats föräldrar hade sommarställe här. Jag hade tänkt ganska länge att jag skulle höra av mig och tillslut skickade jag ett mail och frågade om vi skulle spela ihop. Mats kom över och det slutade med att vi spelade i fem timmar i sträck nästan varje kväll en hel vecka, berättar Anci.

Efter ett halvår stod det klart att det fanns mycket mer bakom musiken.

– Det fick ta tid innan vi hade en relation eftersom musiken stod på spel, säger Anci.

Tillslut vågade de satsa på både musik och kärlek och 2011 gifte de sig. Mats som bodde i stan och levde på att bygga och reparera gitarrer, fick sin gitarrverkstad klar på Ingmarsö 2012 och flyttade då ut.

Anci har spelat nyckelharpa sedan hon var 18 år. I början spelade hon med Åke Öhman på Husarö som sa att hon borde gå på kurs.  Sagt och gjort och 2010 var hon en så skicklig folkmusiker att hon utnämndes till riksspelman.

– Det var som att spela för Idoljuryn. De visade inte en min, minns Anci.

Mats är skolad i fiol och med föräldrar som sysslade med folkmusik föll sig hans musikaliska väg naturlig. Efter svängar genom både klassisk och irländsk musik och amerikansk bluegrass har han nu hittat hem i den svenska folkmusiken tillsammans med Anci.

– Jag gillar att inte riktigt veta vad jag ska ta för ackord, säger Mats som lyhört kompar Ancis melodi på nyckelharpan.

På skivan finns det låtar  från olika tidsåldrar, bland annat från tidigt 1800-tal. Det är en häftig och svindlande känsla att få vara den som bevarar musiken och för den vidare framåt, menar båda två

– Det är härligt att tänka att någon annan har gjort det här för 100 år sedan och att man är med i kedjan, säger Mats.

Hur är det att spela ihop?

– Det är väldigt intimt. Det är häftigt hur man kan påverka den andres spel bara genom sitt eget spel. Det är så nära man kan komma varandra. Det blir inte riktigt så intimt när man har publik, säger de och ler lite generat.

För ett år sedan bestämde de sig för att spela in en skiva. Då Mats är gitarrbyggare uppenbarade sig ett ypperligt tillfälle för skivinspelning när en bekant, som är skivproducent, beklagade sig över att gitarren inte lät något vidare.

– Jag byggde honom en gitarr mot att han spelade in vår skiva. De kom ut en helg i september förra året och vi spelade in skivan i vårt vardagsrum, berättar Mats för publiken mellan låtarna.

Inspelningen gick bra sånär som på de högljudda Waxholmsbåtarna som passerade södra Ingmarsö där paret bor.

– Vi fick pausa när båtarna åkte förbi, som tur var var det inte mitt i sommaren och trafiken var lite lugnare.

Efter fredagens spelning ringlade kön till skivförsäljningen lång i bygdegården och musikerna fick signera skiva efter skiva.

Vad händer nu efter skivsläppet?

– Vi lägger kanske ut några av låtarna på Spotify och så har vi lite spelningar inbokade i sommar, säger Mats.

– Nu vill vi vänta och se vad vi får för reaktioner på skivan. Det kanske blir en till skiva om några år men först vill se vart det bär med den här, säger Anci.

Efter spelningen bjöd spelmännen på fika med bullar och kaffe och utanför strålade solen. Åhörarna gick igenom vad de just fått uppleva och vid varje bord var man rörande överens om att duon är något alldeles speciellt.

– De är ju suveräna, de kompletterar varandra så bra, säger Barbro Wendt som åkt hela vägen från Åland för att lyssna. Hon spelar själv folkmusik och har spelat med Anci och Mats på spelmansstämmor i landet.

Charlotta Weigel bor i Stockholm och har tidigare jobbat tillsammans med Anci på Taxi Stockholm

– Jag sysslar inte själv med musik men jag har alltid älskat när Anci spelar. Vi har alltid försökt att få henne att spela på personalfester och det har väl hänt en eller två gånger under 15 års tid. Man får ta vara på tillfällen som detta, när de ställer sig på scen, säger hon.

När de sista i publiken lämnat bygdegården packar makarna ihop allt ljud, blommor och skivor som inte blev sålda denna gång på flakmoppen för att köra hemåt.

Om du missade helgens spelning men gärna vill höra de gamla polskorna i Nordwallsk tappning bör du hålla öronen öppna nästa gång du är på sjön. När vinden mojnat och himlen brinner i det sista solljuset, sägs det att makarna lägger sig med båten på en spegelblank Gälnan och spelar drömska folkvistoner för fjärdens fåglar och fiskar som ännu är vakna.

Inlägget Succédebut för samspelt skärgårdsduo dök först upp på Tidningen Skärgården.